Nu har det går drygt 4 veckor sedan parningen och det är väl egentligen liiite för tidigt för några tydliga tecken än. Det jag tycker mig se är att hennes beteende är lite förändrat. Hon är förvisso alltid väldigt go och gillar att gosa men jag tycker att det har varit lite mer dom sista veckorna. Hon har mått lite illa och kräkts ett par gånger men i övrigt mår donnan bra och vi lever på som vanligt här hemma. Snart borde magen börja växa om det har tagit sig!

Penny har dessutom fått hamna lite i skymundan den senaste veckan och full fokus har varit på vår gamla gumma Soda. Förra helgen upptäckte jag lite lite blod i hennes urin så jag ringde och fick en tid hos veterinären. Dom, liksom jag, misstänkte först livmoderinflammation eftersom hon löpte för 2-3 månader sedan. Hon hade dock inga andra symptom – ingen feber, inget påverkat allmäntillstånd – ingenting. Röntgen visade dock på en stor resistens i buken och det blev operation. På ena äggstocken hittades en enorm tumör!! Den vägde 2-3 kg och den tillsammans med äggstockarna och livmodern opererades bort utan några problem. Hon har också återhämtat sig otroligt fort och är nog mest besvärad över att vara begränsad när det kommer till aktivitet under läkningstiden 🙂

Nu väntar vi på att få veta om tumören var god- eller elakartad men veterinären trodde på en god prognos så vi hoppas att han har rätt och att vi kan få några fina år till med gammelgumman.